stressKänner du dig stressad eller utmattad?

Att känna sig stressad är vanligt förekommande och något vi alla kan känna igen oss i. När stressen är övergående är den oftast oskadlig. Våra kroppar är byggda för att klara av tillfälligt stressade situationer, det ger skärpa till våra sinnen och kraft och energi.

Men när stressen blir långvarig blir den skadlig för oss och kroppen börjar signalera att systemet är överbelastat. Det är inte ovanligt att signalerna går oss förbi. Det är inte förrän vi blir rejält besvärade av obehagliga symptom som till exempel en panikattack som vi tvingas stanna upp och ta situationen på allvar.

I det läget kan det kännas omöjligt att få till en förändring, att ens tänka klart. Omgivningens krav och förväntningar kan kännas omöjliga att hantera annorlunda. Men trots krisen är detta ett gyllene tillfälle att se över hur du vill leva ditt liv. Hur du vill att balansen mellan arbete och återhämtning ska se ut och hur du vill prioritera det som känns viktigt för dig?

Vanliga symptom att ta på allvar

  • Du känner dig upp i varv, irriterad, orolig och/eller nedstämd
  • Ditt minne försämras och du får svårt att koncentrera dig
  • Du får svårt att sova eller vaknar för tidigt
  • Du har ofta huvudvärk eller annan värk i kroppen
  • Problem med magen/tarmarna, matsmältningen
  • Du känner dig trött, besväras av yrsel och svaghet i musklerna
  • Du tröstar dig med alkohol, tobak, droger eller fet och söt mat
  • Du drar dig undan och väljer bort sociala aktiviteter, vänner, nöjen och familj

Vad händer i kroppen när vi blir stressade?

”När vi upplever en situation som brådskande, eller jätteviktig, reagerar vår kropp med att sätta sig i högsta beredskap. Kroppen skickar mängder med energi till hjärta och muskler, samt till hjärnan för att kunna hantera en pressad situation. Systemen sätts igång automatiskt vilket innebär att olika hormonhalter ökar i kroppen.”

Sympatiska nervsystemet

Det första som händer är att det sympatiska nervsystemet triggas att agera. Den sätter i sin tur igång processer i binjurarnas märg så att stresshormoner, så kallade katekolaminer, utsöndras i kroppen. Det gäller framförallt hormonerna adrenalin och noradrenalin. Det märker vi i och med att vi känner oss mer vakna och alerta samt att pulsen och blodtrycket ökar.

Hypothalamus

När det sympatiska nervsystemet reagerat aktiveras även hypothalamus en del i hjärnan som bland annat påverkar ämnesomsättningen, sömnen, blodtrycket och kroppstemperaturen. Vid stress utsöndrar hypotalamus ett hormon som i en invecklad process leder till att kortisolhalten i blodet ökar.

Kortisolet är en viktig del i energiförsörjningskedjan. Vid stress ser kortisolet till att hålla nivån av kolhydrater, proteiner och fetter i blodet på en sådan nivå att mesta möjliga energi är tillgänglig för kroppens celler – inte minst för musklerna och hjärtat. Hormonerna har också påverkan på immunförsvaret, som tillfälligt stärks.

Längre tid

När vi är stressade en kort stund är det framför allt det sympatiska nervsystemet som sätter sig i stressberedskap. När vi är långvarigt stressade, och känner oss pressade utan att kunna göra så mycket åt det, är det istället hypothalamus och kortisolhalten som i första hand påverkas.

Det är med andra ord en ren fysisk skillnad på stress och stress. Den första tillfälliga typen av stress med kortvarig påverkan, och den andra med mer långvarig påverkan.

Återhämtning

För att kroppen ska klara av dessa alarmlägen är det viktigt att den också får återställa sig i naturlig balans. Om vi kan det, kan ibland stress vara nyttigt och konstruktivt även i vår moderna tillvaro. Det är däremot när stressnivåerna i blodet och kroppen är höga under en längre tid som vi upplever negativa konsekvenser. Kroppen bränner ut på sitt energiförråd, och det i sin tur kan ge en rad andra följdsjukdomar.” Källa: Helthcare Media, stress.se.

Orsaker till stress

Människor upplever stress på olika sätt och det som är stressande för en person behöver inte vara det för en annan. Följande är exempel på stressande faktorer, s k stressorer.

  • Orimligt höga krav på sig själv och omgivningen – ”duktig flicka/pojke syndrom”
  • Obalans mellan arbete och återhämtning
  • Relationsproblem
  • Livförändrande händelser (se livsförändrande händelser- skattningsskala i pdf)
  • Svårt att sätta gränser
  • Överdriven oro

Vägen ut ur stressen

Det första steget för att komma tillrätta med stress är att identifiera orsakerna till att du känner dig stressad och sedan påbörja förändringsarbetet i små steg.

Vad behöver du förändra för att få balans? Sätter du gränser mot omgivningens önskemål och krav? Känner du igen din inre röst och vad den säger till dig? Följer du den eller kör du över den?

Nästa steg är att skapa utrymme för återhämtning. Att få tillräckligt med sömn och vila är viktigt men även fysisk aktivitet och socialt umgänge och att ha roligt. Hur återhämtar du dig? Skapa utrymme i kalendern för det du vill göra och reservera tid!

Ofta behöver man någon utomstående att samtala med för att få hjälp att sortera och förändra sin situation. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss!